Therese Hammer!

Det där med sömn

Det är något fel på min sömn. Antingen sover jag 10 timmar och är ändå trött eller så vaknar jag efter 5 timmar klarvaken och kan inte somna om. Som idag då. Somnade 12 vaknade 5. Lagom irriterande när man inte börjar förrän 9. Nu är det liksom för sent att sova för om jag skulle somna nu är risken stor att jag inte vaknar förrän i eftermiddag. 10 veckor har jag levt praktiklivet nu och "jobbat" heltid. Att jag ännu inte anpassat mig till den här dygnsrytmen känns oroande. Kommer jag någonsin vänja mig vid heltidsarbetslivet??

 

<

Min livshistoria

Skrev det här för några veckor sen men publicerade aldrig. 

 

Jag praktiserar just nu på ett äldreboende och hos alla de boende här finns en pärm med information om dem. Deras medicinska tillstånd och vilken social omvårnad de är i behov av, samt deras livshistoria sammanfattad. Där står beskrivet vart den äldre varit bosatt under olika delar av sitt liv, namnen på hens närmaste anhöriga, var hen gått i skolan, vad hen arbetat med samt några uppgifter om andra händelser i den äldres förflutna. Det slog mig då jag läste om detta att jag skriver min egen livshistoria just nu. Vad kommer det stå i den?

 

Therese föddes den 3e november år 1990 i Uppsala av mamma Marie och pappa Göran.  Hon fick en lillebror 1,5 år senare som heter Christoffer och hon har en 13 år äldre halvsyster som heter Ulrika. Mamma gick bort när Therese var nyss fyllda 13 år och pappa hade tidvis svåra psykiska problem så Therese fick ta hand om sig själv och bli vuxen tidigt. I uppsala blev hon kvar hela uppväxten och hon var alltid duktig i skolan med bra betyg, fast det var svårt i gymnasiet när hon drabbades av en depression som hon kämpade med i många år. Efter studenten läste hon ett år på Juristprogrammet innan hon bestämde sig för att det var människor hon ville jobba med och bytte till Socionomprogrammet. Hon hade en del olika extrajobb under tiden hon studerade, bland annat som croupier på krogen och i kyrkans reception. Hon hade några olika pojkvänner under tiden och flera nära vänner och hon festade mer än de flesta, men hon kände sig alltid lite tom och ensam och sällan riktigt sedd.  

-

Det var där jag var för några veckor sen, nya kapitel har redan skrivits och vart det kommer sluta kan bara tiden utvisa. Jag ser spänt fram emot vad som väntar mig och enda riktningen är framåt.

 

 

 

Therese, 19. 

V's Bday

Firade Veras födelsedag igår och jag drack en flaska rödvin. Fruktansvärt bakis idag haha. Men det var det värt! Svarat på tre av fyra frågor på hemtentan och kände därför att jag kunde unna mig en festkväll med tjejerna. Fantastiskt roligt och mysigt <3. Spenderar lördagkvällen med godis och dokumentärfilmer. Perf.

 

The Kooks

The kooks. Ett av mina favoritband när jag var 16. Glömt bort dem lite sen dess men de har gjort fantastisk musik även efter Inside in/Inside out som kom 2006. Listen från 2014 är faktiskt riktigt riktigt bra också. Älskar när man kan shuffla bland alla låtar av ett band och aldrig känna att man måste byta låt för alla är typ bra. Älska britpop. Älska Luke Pritchard.

 

 

 

 

 

När livet är på väg att ta slut

Jag hade möjlighet som en del av min praktik idag att vara med på en föreläsning som hölls av en läkare vid namn Nina Cavalli-Björkman från Onkologen som kallades "När livet är på väg att ta slut". Den var helt fantastisk. Hon pratade om hur man ska bemöta människor som är i livets slutskede. Hur man ska prata om döden och vad man ska prata om. Hon pratade om den existentiella ångesten och oron som drabbar både patienter och de närstående och vad man gör när man får en fråga som "Hur ska det gå för mina barn?". 

Det hade kunnat bli riktigt jobbigt för mig att lyssna på men Nina var en så duktig och sympatisk person att det var enbart intressant och inspirerande och jag blir väldigt glad av att tänka på att det finns någon som hon på onkologen som de som drabbats av cancer kan bli hjälpta av.

 

Det var en gång en omtenta

För ett år sen läste jag en kurs i Samtalsmetodik. Bara 7,5 hp, en baggis. Men samtidigt som det var dags för hemtenta avslutade jag ett förhållande som pågått av och till i 4 år. Jag kunde inte bry mig mindre om tentan just då. Spenderade hela tentaveckan ensam med mina känslor typ. Jag kontaktade sedan kursansvarig för att få veta när jag kunde göra omtenta och fick till svar att jag fick vänta till nästa hösttermin och göra den med klassen under. Kändes sjukt segt men jag accepterade det, kan inte kräva att de ska skriva en helt ny tenta bara för mig. Veckorna gick och sen fick jag se att läraren visst lagt ut en omtenta i Januari men jag hade helt missat det eftersom kursansvarige meddelat mig att "Nästa tentamenstillfälle är ordinarie tentamen i höst". Så då fick jag ändå vänta till den här hösten. Hur svårt hade det varit för kursansvarige och läraren som upprättade hemtentan att bara prata med varandra?

Så nu vid terminsstart kontaktade jag kursansvarig igen för att anmäla mig till tentan och få veta datumet för denna. Får till svar "Hemtentamen lämnas ut den 28 september, med deadline den 2 oktober." Ok jättebra. Planerar mina studier efter detta då jag har praktik på heltid om dagarna och jobbar nätter på helgerna för att få livet att gå runt.

Igår kväll vid 23-tiden får jag ett mail av läraren: "Hej Therese, Det har skett en schemaändring, och tentan kommer att lämnas ut redan den 22/9, med deadline 29/9. Svara gärna på detta mejl om du är intresserad av att skriva tentan denna gång, så att vi vet om den ska mejlas ut till dig. Bästa hälsningar... "

De har alltså flyttat fram tentan en vecka och meddelar mig en dag innan den lämnas ut!!! Nej men okej. Ni vill verkligen inte att jag ska klara den här kursen nån gång. Träskallar.

 

 

När du kommer, ska jag sitta här och ta allting du ger mig

Allt var lugnt. Under kontroll. En fin söndag. Utsövd och tillfreds. Sätter på ett avsnitt av den nya serien Narcos och äter frukost. När avsnittet är slut flyttar jag till sängen för att läsa min (fantastiska) bok. Så känner jag hur något i bröstet försiktigt börjar krafsa. Det första tecknet på att ångesten är på väg. Tankarna rusar i allt snabbare takt och jag kan inte längre fokusera på vad jag läser. När ångestkarusellen väl börjat snurra kan inget stoppa den. Den stannar inte förrän någon ramlat av. Och det är alltid jag.

Jag hatar numera lediga dagar. Måste alltid ha något att göra. En riktning att färdas i.

Men det är inte så illa idag. Det räddar mig att tänka på läkartiden jag har på tisdag samt ett första möte med en kurator. Jag har fått vänta på det här sen innan sommaren då jag äntligen fick remissen. 

Music to watch boys to

Det är common knowledge att Lana Del Rey är min husgud och lyckan är total när hon släpper nytt album. Än så länge är mina favoriter The Blackest Day och High By The Beach.

 

No habla ingles

En kväll i Benidorm drog jag och Anna ut och dansade själva på klubbarna och vi tyckte vi var lite roliga som klädde oss som svenska flaggan.. Det var en galen och rolig kväll! Jag vet inte hur många människor vi försökte prata med men nästan ingen kunde någon engelska haha.

Spanien 2015

En månad senare haha. Men här är några bilder från resan till Spanien med tjejerna. Annas familj har ett stort och fint hus, Casa Panthera, i Benidorm där vi fick bo i 10 dagar <3. Mysigt att ha ett eget hus med pool och möjligheten att laga mat hemma ibland. 

But I think I love fall most of all

Hösten är som sagt min bästa årstid. Och som jag njuter. Jag må vilja kasta min framtid åt helvete och sova på heltid varje morgon kl 7 när väckarklockan ringer. Men de stunder jag är ute och går i parken här i närheten och på kvällarna när jag får dricka te, tända ljus, lyssna på stämningsfull musik och läsa romaner, då är livet allt bra fint. Prenumerera på min höstplaylist här nedanför vettja, massa goa låtar.<3